SHIATSU |DIMEN HAMA ABDULLA
NYA SPELDATUM I MALMÖ 30 NOVEMBER-1 DECEMBER!
Nu presenteras nästa del i Amfis serie med ny dramatik – Amfi #6 Shiatsu av Dimen Hama Abdulla. I Shiatsus sju scener skildrar Dimen Hama Abdulla en känslomässig kris som följer i spåren av ett övergrepp.
Jag drömmer, mina fattiga drömmar utan bild och ord, det är en instinkt, det är upprättelsen, den söker mig, den drar i mig. Det är dags att bestraffa, kräva ansvar, tömma alla skrymslen och vrår på spindelnät och damm, det lägsta av det lägsta ska fram.
Shiatsu, i regi av Saga Gärde, framförs som en monolog med scenkonstnären Amina Szecsödy på scen. Amina Szecsödy ger liv åt textens olika roller och händelser i en omfattande ljudgestaltning av tonsättaren Johan Blixt. Kostymen är skapad av den aktuella stylisten Liselotte Bramstång.
Föreställningen återföljs av publika samtal där Dimen Hama Abdulla deltar för att diskutera pjäsens tematik och praktik. Samtalet hålls i foajén efter föreställningen.
På scen AMINA SZECSÖDY Regi SAGA GÄRDE Ljuddesign och musik JOHAN BLIXT Kostym LISELOTTE BRAMSTÅNG Scenrum och ljusdesign ANTON ANDERSSON Grafisk form SEPIDAR HOSSSEINI Kommunikation JOHANNA WIDLUND CRISMAN Art direction SEPIDAR HOSSEINI Grafisk form HANNAH BAKLIEN I samtal DIMEN HAMA ABDULLA & GÄSTER
Speldatum
Lördag 30 november 15.00 & 19.00
Söndag 1 december 13.00
Efter föreställningen följer ett samtal i foajén där Dimen Hama Abdulla med gäster deltar.
Biljetter: bokas via Billetto
Adress: Potatopotato, Bokgat
Programtid: Föreställning 1 h.
Efter föreställningen är ni välkomna till ett publiksamtal i foajén, ca 30 min.
Har du frågor?
Kontakta oss på produktion@amfiplay.se
Amfi #6 genomförs med stöd av Stockholms Stad, Kulturrådet, Region Skåne, Nordisk Kulturfond och i samarbete med Accelerator och Stockholms Kvinnohistoriska.
Shiatsu har utvecklats inom ramen för ett nordiskt samarbetsprojekt med den norska plattformen Cornerstone, där Dimen Hama Abdulla varit en av tre deltagande dramatiker. Under projektet utvecklades tre pjäser som presenteras under Bergens dramatikkfestival 2024.
____________________________________________________________________________________________________________
Biografier medverkande
Dimen Hama Abdulla (f. 1984) har studerat dramatik vid Stockholms dramatiska högskola och debuterade som dramatiker med monologen På alla fyra som uppfördes av Stockholms stadsteater 2014. Hon har även skrivit pjäsen Revolution som uppfördes av Ung scen/öst 2015, samma år som hon utsågs till Radioteaterns husdramatiker. Under hösten 2018 spelades Dimen Hama Abdullas pjäs K, en hyllning till Leila K och till alla kvinnor som var före sin tid. Under 2022 återkom hon till Stockholms Stadsteater med pjäsen Mommy issues och tilldelades Bennypriset till minne av Benny Fredriksson och det svenska Ibsensällskapets Ibsenpris. Under våren 2024 är Dimen Hama Abdulla aktuell med Döden, döden på Backa teater och De utvalda på Regionteater Väst.
Amina Szecsödy (f. 1995) arbetar med performance för att undersöka sin omedelbara omgivning och hur den dokumenteras. I sitt arbete använder hon text, ljud, kropp och rörelse från popkultur, tidningsartiklar, film och mytologier och kanaliserar dissonanta röster och fenomen från det förflutna och framtiden till sin omedelbara nutid. Amina Szecsödy har en BA i scenkonst från Teaterhögskolan i Malmö och en MA i koreografi och performance från Justus-Liebig-Universität i Giessen. Hennes arbeten har visats i Sverige på Konträr, Teater Västernorrland och Weld och internationellt på Künstlerhaus Mousonturm, Kunstencentrum KAAP, Kunstencentrum BUDA, samt Frankfurter Kunstverein. Amina Szecsödy har återkommande samarbeten med konstnärer såsom Myriam Lefkowitz, Gry Tingskog och Chloe Chignell. Hon har även medverkat i Förlustens rumtid av Balsam Karam, i regi av Saga Gärde, på Accelerator 2020, och kommer att ses i Nikima Jagudajev verk Basically som ges veckorna före Shiatsu på Accelerator.
Saga Gärde (f. 1979) är regissör och arbetar med scenkonst, ljudkonst och film genom dokumentära processer. I sitt arbete som teaterregissör väver hon samman dokumentärt material, ljud och musik med ny dramatik och skapar föreställningar med principer hämtade från musikalisk komposition. 2018 satte hon upp Labyrint av Felicia Mulinari på Malmö Stadsteater, som sedermera vann pris på Scenkonstgalan 2019. Efter flera lyckade samarbeten med Athena Farrokhzad, som Vitsvit (2013) för Sveriges Radio och Krigerska för Backa teater, startades Amfi som en scen för uppsättningar av ny dramatik och samtal. Saga Gärde är konstnärlig ledare sedan 2020 och har bland annat uppfört Terroristens kropp av Christina Ouzounidis, Förlustens rumtid av Balsam Karam samt Moral enligt Medea av Athena Farrokhzad. Hennes senaste uppsättning av Glömskans arkiv på Malmö Konsthall 2023 väckte stor uppmärksamhet och omnämndes i Aftonbladet som “en poetisk och musikalisk sensation”.
Johan Blixt (f. 1991) är tonsättare och ljuddesigner utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. I sin praktik utforskar Johan Blixt gränslandet mellan musik och teknik och undersöker hur instrument kan augmenteras och förlängas genom sensorer och elektroniska ljud. På teatern söker han efter balansen mellan musik, text och scen i en ljudvärld som så sömlöst som möjligt skapar en upplevelse där publiken blir innesluten i historien. Johan Blixts musik har spelats på festivaler i bland annat Danmark och på Island, såväl som på Berwaldhallen och på Wermland Opera. Som teaterkompositör, sounddesigner och ljudtekniker har han jobbat på Uppsala Stadsteater, Dramaten, Stockholms Stadsteater och Riksteatern. Tillsammans med blockflöjtisten Clara Guldberg Ravn och tonsättaren Gustav Lindsten driver han projektet Svävningar som skapar ny musik för blockflöjt och elektronik.
Liselotte Bramstång (f. 1989) har studerat modedesign vid University of the Arts, Berlin. Liselotte Bramstång är modestylist, verksam inom mode, film och scenkonst. Hon har bland annat arbetat med All Blues, Nuda Paper, Rave Review, Vogue Scandinavia, Cap 74024, Hero Magazine och TANK Magazine.
Anton Andersson (f. 1988) är frilansande ljus-, rum- och videodesigner inom dans, teater och musik. Han har haft längre samarbeten med koreograferna BamBam Frost, Viktor Fröjd, Rosalind Goldberg och Anna Öberg med dansföreställningar på Riksteatern, Dansens hus, MDT Moderna Dansteatern och flera andra teatrar i Norden. Utöver att verka inom dansfältet har Anton gjort ljusdesign åt artister som Sara Parkman, Nicole Sabuné, samt turnerat som ljustekniker med Thåström under flera år. Ett annat långtgående samarbete är med regissören och bildkonstnären Markus Öhrn; senast med den prisvinnande föreställningen Scener ur ett äktenskap på Volkstheater i Wien.
____________________________________________________________________________________________________________
Föreställningen hade premiär på konsthallen Accelerator, Frescativägen 26A Stockholm
19-21 APRIL ACCELERATOR, STOCKHOLM 2024
I samband med spelperioden i Stockholm gavs följande samtalserie,
Fredag 19 april kl 18.00 Möt Dimen Hama Abdulla i ett samtal med författaren Balsam Karam om språkets makt och skrivandets villkor.
Lördag 20 april kl 14.00 Möt Dimen Hama Abdulla i ett samtal med advokaten Silas Aliki om feministiska strategier och konstens möjligheter i relation till lagens begränsningar vid sexualbrott. Samtalet modereras av poeten Burcu Sahin.
Söndag 21 april kl 14.00 Dimen Hama Abdulla och regissören Suzanne Osten möts i ett samtal om skapandekriser och vetgiriheten som drivkraft. Samtalet modereras av Åsa Lindholm, som arbetat med flera av Dimens pjäser som dramaturg och regissör på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Frågor? Kontakta oss på produktion@amfiplay.se
Shiatsu har utvecklats inom ramen för ett nordiskt samarbetsprojekt med den norska plattformen Cornerstone, där Dimen Hama Abdulla varit en av tre deltagande dramatiker. Under projektet utvecklades tre pjäser som kommer att presenteras under Bergens dramatikkfestival 2024. Amfi #6 Shiatsu genomförs med stöd av Stockholms Stad, Kulturrådet, Region Skåne, Nordisk Kulturfond och i samarbete med Accelerator och Stockholms Kvinnohistoriska.
Om Stockholms Kvinnohistoriska
Museet som visar att kvinnohistoriens plats är överallt. Stockholms Kvinnohistoriska är ett innovativt museum utan en egen byggnad. Vi lyfter kvinnohistoria kopplat till aktuella frågor som påverkar människors dagliga liv. Museet tar plats i din vardag – på torget, ditt favoritmuseum eller lokala bibliotek, på mjölkpaketet du har på frukostbordet eller i din poddspelare. Stockholms Kvinnohistoriska arbetar lokalt, nationellt och internationellt för att göra kvinnohistorien synlig och en historieskrivning som rymmer fler perspektiv.
Läs mer om Stockholms Kvinnohistoriska
_______________________________________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________________________________
Biografier medverkande i samtalsserie Accelerator, april 2024
Balsam Karam (f. 1983) är kurd men bor sedan barnsben i Stockholmsområdet. Hon är författare, bibliotekarie och undervisar i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Balsam debuterade 2018 med den kritikerhyllade romanen Händelsehorisonten. Under 2021 kom hennes andra bok Singulariteten som nominerades till Augustpriset och som fick DN att utnämna henne till Sveriges mest begåvade, originella och relevanta författarstjärnskott. Under 2024 har Singulariteten översatts och lanserats i Storbritannien och Nordamerika. Balsam debuterade som dramatiker med Förlustens rumtid som uruppfördes på Accelerator 2020.
Silas Aliki är redaktör för Kontext och arbetar även som advokat på Folkets Advokatbyrå, som är Sveriges första advokatbyrå med fokus på hbtq-personer. Tidigare har Silas Aliki bland annat jobbat som kriminalvårdare, och som samtalsledare för unga transpersoner. Silas Aliki har även en kandidat i krigsvetenskap från Försvarshögskolan och en i litterär gestaltning från Lunds Universitet, och arbetar också som frilansskribent.
Suzanne Osten (f. 1944) är en av Sveriges mest inflytelserika och hyllade regissörer, verksam inom teatern sedan slutet av 1960-talet. Suzanne Osten ses som en av de ledande pionjärerna inom utvecklingen av teater för barn och unga och grundade barn- och ungdomsteatern Unga Klara 1975. Hon var där verksam som regissör och konstnärlig ledare till och med 2014. Hennes arbete har ofta haft en politisk och inte minst feministisk prägel. De senaste åren har hon varit verksam främst som regissör och författare, med bl.a. David Grossmans Falla ur tiden som hon satte upp på Dramaten 2016.
Burcu Sahin (f. 1993) gjorde en uppmärksammad debut med diktsamlingen Broderier 2018, för vilken hon mottog Katapultpriset. Hon har tidigare undervisat på Biskops-Arnö och Skrivarakademin i Stockholm. 2022 gav hon ut diktsamlingen Blodbok. Burcu Sahin är även del av litteraturkollektivet CeSur.
Åsa Lindholm (f. 1975) är verksam som dramatiker, dramaturg och regissör. Hon har arbetat med flera av Abdullas tidigare pjäser i sin roll som dramaturg på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Åsa fick Ikaros-priset 2006 för radioproduktionen Ett perfekt liv, nominerades till Nordiska Dramatikerpriset 2010 för pjäsen Om flickor kunde döda, fick Henning Mankell-stipendiet 2017 och Svenska Ibsensällskapets pris 2020.
______________________________________________________________________________________________________________AMFI är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten genom språket. I samarbete med de scener vi gästar vill Amfi verka för en kontinuerlig diskussion kring ny dramatik och visa på dramatikerns betydelse för att utveckla scenkonsten i dialog med vår omvärld. Amfi kommer från grekiskans omkring, på båda sidor och är för oss en allvarsam lek med litteraturhistorien och teatern som arena för samtidsfrågor. Tidigare produktioner har gästat Malmö Konsthall, Malmö Sommarscen, Bergens Dramatikkfestival, Folkteatern i Göteborg och DAAD Galerie i Berlin.
BREV TILL EUROPA | ATHENA FARROKHZAD
29 AUGUSTI BERGENS DRAMATIKKFESTIVAL 2024 (NO)
Med humor och skärpa ställer Athena Farrokhzads dikt Brev till Europa kontinenten till svars för den koloniala historien och samtiden. Dikten skildrar vänskaper och queera begär som en motståndshandling mot samtidens fascistiska utveckling, samtidigt som den koloniala historiens våldsamma efterverkningar i nuet skrivs fram. Saga Gärdes iscensättning undersöker scenkonstens roll som både domstol och rum för utopiskt tänkande. Brev till Europa är en parafras på Allen Ginsbergs klassiska text Amerika från 1956 och skrevs ursprungligen för den slovenska poesifestivalen Days of Poetry and Wine 2018.
I en oförsonlig tid värnar Amfi om teatern som mötesplats och arena för samtidsfrågor. I samband med föreställningarna välkomnar vi er till samtal om Europas historia och samtid ledda av kuratorn Samuel Girma.
Europa, när ska du sluta kriga mot mänskligheten?
Dra åt helvete med ditt Jesuskomplex.
Jag mår inte bra, stör mig inte.
Jag tänker inte skriva min dikt förrän jag är på humör.
Europa, när ska du pensionera dig?
När ska du ta av dina kläder?
När ska du betrakta dig själv genom graven?
När ska du bli värdig dina miljoner gästarbetare?
Europa, varför är dina bibliotek fulla av tårar?
*
På scen Beri Gerwise och Bahareh Razekh
Regi Saga Gärde Musik Andreas Catjar-Danielsson Ljuddesign och arr Johan Blixt
Kostym Liselotte Bramstång Ljusdesign och rum Anton Andersson
*
Spelades 27-28 mars på Fri Scen, Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm.
I samtal 27 mars
Europa och den koloniala historien – Athena Farrokhzad och Amat Levin
I samtal 28 mars
Europa och det queera motståndet – Athena Farrokhzad och Nioosha Shams
Moderator Samuel Girma
Amfi är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten genom språket. I samarbete med de scener vi gästar vill Amfi verka för en kontinuerlig diskussion kring ny dramatik och visa på dramatikerns betydelse för att utveckla scenkonsten i dialog med vår omvärld. Tidigare produktioner har gästat Malmö konsthall, Malmö sommarscen, Bergens dramatikkfestival, Folkteatern i Göteborg och DAAD galerie i Berlin.
Brev till Europa görs smed stöd av Kulturrådet, Malmö Stad, Region Skåne och i samarbete med Fri Scen, KUlturhuset Stadsteatern.
*
Athena Farrokhzad (f.1983) är poet, dramatiker och översättare. Hennes fjärde diktsamling Åsnans år utkom 2022 på Albert Bonniers förlag. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska och hennes egna böcker har getts ut på sjutton språk. Athena har skrivit pjäser för Unga Klara, Nationalteatern i Oslo, Sveriges Radio Drama och Backa Teater, där hennes Krigerska i regi av Saga Gärde hyllades av både kritiker och publik.
Bahareh Razekh är en svensk/iransk skådespelare, regissör och sångare och ett bekant ansikte från teater, film och tv. I höstas gav hon, tillsammans med Olof Dreijer från The Knife, ut ep:n Goodbye Party under namnet UROISH. Våren 2024 är Uroish aktuell som förband till Fever Rays europaturné.
Beri Gerwise är skådespelare och rapartist. Hon har medverkat i Krigerska på Backa Teater, Kris på Stadsteatern Vällingby, och i serien Young Royals på Netflix. Under våren 2024 är hon även aktuell i Så nätterna på Stadsteaterns scen i Skärholmen.
Amat Levin är journalist och författare och har gett ut böckerna Slumpens barn (2020) och Svart historia (2022).
Samuel Girma är film- och konstcurator, aktivist och medgrundare av den antirasistiska, intersektionella och feministiska plattformen Black Queers Sweden.
Saga Gärde (f. 1979) är regissör och arbetar med scenkonst, ljudkonst och film genom dokumentära processer. Gärde och Farrokhzad har tidigare samarbeten bakom sig som Krigerska (2020) på Backa Teater och deras senaste uppsättning, Glömskans arkiv på Malmö Konsthall 2023 som väckte stor uppmärksamhet och omnämndes i Aftonbladet som “en poetisk och musikalisk sensation”.
AMFI 2022-23
Under 2022 och 2023 arbetar Amfi med att undersöka rasismens historia och Europas idétraditioner i flera verk med utgångspunkt i Athena Farrokhzads dikt Brev till Europa. I samarbete med Moderna Museet i Malmö och Fri Scen i Stockholm presenteras två performanceverk om Europas koloniala historia. Verken undersöker scenkonstens funktion som både domstol och gym för utopiskt tänkande. Hur synliggör vi rasismen som en pågående historia? Kan konstens performativa rum vara en plats där vi vänder oss gentemot en annan verklighet?
Först ut, med premiär den 1:a december, var European Standards (2022), ett nytt verk av av Erik Aalto i regi av Saga Gärde. European standards är ett performanceverk som går i dialog med texter av Aimé Césaire, Robin D’Angelo och Sven Lindqvist.
European standards följs upp med iscensättningen av Athena Farrokhzads dikt Brev till Europa (2018), med premiär våren 2024. Brev till Europa iscensätts av Saga Gärde med Beri Gerwise och Bahareh Rzaekh Ahmadi på scen. Serien genomförs med stöd av Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Malmö Stad och Region Skåne.
GLÖMSKANS ARKIV
Vi är glömskans arkiv. Vi arkiverar glömsGlömskan är tunn och tung som dimma.
När vi lyfter den från himlavalvet sträcker vi en muskel.
Glömskans arkiv är ett nyskrivet körverk om minne, sorg och rasistiskt våld.
Librettot är en diktsvit om Malmö skrivet av Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad i dialog med sociala rörelser. Verket är tonsatt av Tebogo Monnakgotla för Petri Sångare med solister och iscensattes av regissören Saga Gärde på Malmö konsthall våren 2023.
Medverkande röster KARRAR ALTAMEEMI ZAKARIA AASPERE KAMAL EL MASRI HANAN SADEK NASRIN DABAS AINA GAGLIARDO WALA HABIB
På scen PETRI SÅNGARE
SANNA GIBBS JACQUELINE MIURA MIGUEL CORTÉS
Tonsättare TEBOGO MONNAKGOTLA
Libretto FELICIA MULINARI ATHENA FARROKHZAD
Dirigent KARIN OLDGREN
Regi SAGA GÄRDE
Scenografi KATRIN BRÄNNSTRÖM
Ljusdesign ELLEN RUGE
Kostym SARAH NAKIITO
Videodesign THOMAS ROMLÖV
Grafisk form SEPIDAR HOSSEINI
Publikvärdar KARRAR ALTAMEEMI ZAKARIA AASPERE KAMAL EL MASRI HANAN SADEK
Petri sångare medverkar tack vare S:t Petri församling. Barn och fritidsledare medverkar i föreställningen tack vare samverkan med organisationen Hela Malmö.
Längd: 60 min.
Libretto av Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad
Utifrån en brevväxling med representanter för sociala rörelser har poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad undersökt minnets och glömskans roll för antirasistisk kamp. Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad arbetar båda med att sätta ord på det som inte ges plats i det offentliga. De skriver om om kollektiv, omsorg, förlorade kamper och segrar vi inte längre minns.
Glömskans arkiv skildrar samtida händelser och erfarenheter av våld, sorger, gemenskap och skönhet som Malmöborna bär på. Inspirerat av ceremoniella cirklar och ritualens rytm har Saga Gärde i samarbete med det konstnärliga teamet skapat ett rum där besökarna sätts i centrum.
“I detta arbete tar vi avstamp i postkolonial och feministisk teori där minne och glömska kopplas samman med sörjbarhet. Som författare vet vi att benämnandet av historiska erfarenheter är ett viktigt verktyg för vår tillblivelse som kollektiv. Att organisera sig politiskt är att åberopa hågkomst och vägra glömska. Att minnas genom att föra protokoll, fotografera, skriva slagord, gråta och berätta för barnen. Att minnas det hegemonin kräver att vi ska glömma.”
Felicia Mulinari & Athena Farrokhzad
Läs ett urval ur diktsviten här,
Glömskans arkiv – ett år av antirasistiskt minne av Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad
Januari
Rulla tillbaka dagarna, rulla tillbaka deras mull, rulla tillbaka timmar och minuter, rulla genom de upplysta parkerna, genom staden, rulla tillbaka han som blir beskjuten på sin cykel på väg till fotbollsträningen, rulla cykeln baklänges längs gågator och återvändsgränder, rulla tillbaka polisrapporten, rulla fotbollen tillbaka till barndomens spelplaner.
*
Hon minns inget av det där. Att vara rädd var inte utmärkande, att vara brun var inte iögonfallande. Det var inga särskilda dagar, inga formativa händelser. Av seriemördarens dagar minns hon inget. Det var bara mors vaggvisa om natten, varje natt samma outgrundliga ton i rösten. Var rädd om dig, sjöng mor. De hatar oss, sjöng mor. Det enda hon minns är att hon var ett barn med en mor som sjöng sånger.
*
Med alla våra datum i åtanke cyklar vi till manifestationen. Med motståndet dunkande i huvudet, med förlusten för ögonen.
Minns du var du stod den dagen, vad du sa till mig, vad du höll i handen. Minns du mors ord när du kom hem med blodfläckar på jeansen.
Minns du vad du tänkte om historiens förutbestämdhet strax innan du somnade.
Minns du den eviga lindansen: Ett steg till vänster så faller de i glömska.
Ett steg till höger så var de aldrig levande.
*
Han röker en cigg i dimman som bildas när en stad glömmer. Glömskan kommer inte först. Först kommer likgiltigheten. De dör som flugor i den där staden. Han röker en cigg. Regnet strilar ner som tårarna han inte gråter. Glömskan kommer inte först. Först kommer anklagelsen. Varför skjuter de på varandra, slocknar som eldflugor i den där staden. Han bränner sig när han suger på filtret, försöker bli ett med elden. Glömskan kommer inte först. Först kommer skulden. Om man låter barn ränna omkring på kvällen. Om man skaffar fler än man har råd med. Han fimpar och ur askan återuppstår inte den förlorade tiden. När glömskan kommer misstar han den för syre.
*
Barnen surrar och flugorna snurrar.
Det är barn och flugor som torkar i blommorna på Nobelvägen.
Gatorna är smällare och piss.
Gatorna är de döda barnens.
Det är bara barn som kan få för sig att lägga blommor och brev mitt på gatan för alla att trampa på. Det är bara barn som sörjer barn som vet att kronblad är det enda som växer ur minnet. Barnens ceremonier: chokladen sockersöt. Allting i en hög av död att trampa på. Trampa på så du kommer ihåg. Barnet som sköts här älskade Snickers.
*
Vi är glömskans arkiv.
Vi arkiverar glömska.
Glömskan är tunn och tung som dimma.
När vi lyfter den från himlavalvet sträcker vi en muskel. Akta dina fötter så att du inte trampar i.
Rulla tillbaka, trampa fram.
Gå inte förbi.
[…]
Glömskans arkiv skildrar samtida händelser och erfarenheter av våld, sorger, gemenskap och skönhet. Inspirerat av ceremoniella cirklar och ritualens rytm har regissören Saga Gärde i samarbete med det konstnärliga teamet skapat ett rum där besökarna sätts i centrum.
Glömskans arkiv görs av Amfi i samarbete med Malmö konsthall på uppdrag av Malmö stad och är en del av Hela staden är ett monument, en utställning inom ramen för projektet Antirasistiskt monument.
Vilka historier blir en del av vår gemensamma historia?
Vems ord bildar berättelsen om Malmö? Vilka minnen gestaltas i det offentliga?
Glömskans arkiv är en del av Hela staden är ett monument
Med utgångspunkt i minneskultur och Malmös samtidshistoria fick Amfi i uppdrag av Malmö Stad att skapa ett offentligt scenkonstverk till grupputställningen Hela staden är ett monument. Utställningen presenteras inom ramen för projektet Antirasistiskt monument. Projektet uppstod tack vare aktivisters vilja att minnas den rasistiska seriemördaren Peter Mangs offer och drivs sedan 2019 av en förening i samarbete med Malmö stad. Uppdraget gav Amfi en unik möjlighet att undersöka hur minneskultur och gemensamt kulturarv skapas.
Curatorer Hela staden är ett monument Rena Baledi, Anna Wahlstedt
Produktion Amfi & Malmö konsthall
PRODUCENT GITA MALLIK
PRODUKTIONSLEDARE JUDIT WASSRIN
PRODUCENT FÖRPRODUKTION AGNES ROSENBERG
ART DIRECTION SEPIDAR HOSSEINI
GRAFISK FORM HANNAH BAKLIEN
KOMMUNIKATÖR DORIAN RUDKLINT
TEKNISK SAMORDNARE ULI RUCHLINSKI
TEKNIKER JULIA FRIBERG HENDRIK WILLEKENS
TEKNIK IMULTO
PRODUKTION MALMÖ KONSTHALL
Producent Elina Norrmo Ersgård
Teknisk samordnare Benjamin McIntosh
Kommunikatör Heidi Hakala
Visuell kommunikation Anna Antonsson
Pedagogik Ylva Brännström, Johannes Kjellgren, Sannah Salameh
Konsthallschef Mats Stjernstedt
T.f. enhetschef Aurora Percovich Gutierrez
Medverkande, biografier
FELICIA MULINARI (f.1990) är poet, dramatiker, kritiker och aktivist.
Hon debuterade 2018 som dramatiker med pjäsen Labyrint på Malmö Stadsteater. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp.
ATHENA FARROKHZAD (f.1983) är poet, dramatiker och översättare.
Hennes fjärde diktsamling Åsnans år utkom i september 2022 på Albert Bonniers förlag. Farrokhzad har nyligen tillträtt i sin nya roll som ansvarig för Litteraturscenen på Kulturhuset Stadsteatern tillsammans med Ida Linde. Hon har även skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Riksteatern i Oslo och Sveriges Radio samt Krigerska på Backa Teater i regi av Saga Gärde, som hyllades av både kritiker och publik. Sedan 2013 har Athenas böcker getts ut på femton språk och under 2021-22 tilldelades hon residens hos DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Hon har även översatt verk av Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska.
TEBOGO MONNAKGOTLA (f.1972) är tonsättare och kompositör.
Hon har studerat cello och komposition vid Musikhögskolan i Piteå och Stockholm där hon även har avlagt diplomutbildning i komposition. Monnakgotla fick sitt internationella erkännande med verket Bambu i björkars språk, som vann European Broadcasting unions tävling Rostrums rekommendationspris. Hennes opera Zebran gavs på Vadstena Akademien och vann Musikförläggarnas konstmusikpris 2022. Monnakgotla omnämns som “en av de mest framstående svenska kompositörerna i sin generation”. Under 2022 har man bl.a. kunnat höra hennes musik vid Grant Park Festival i Chicago (Marina Piccinini och Andreas Haefliger) samt som hustonsättare vid Jönköpings sinfonietta och under 2023 är hon hustonsättare i Tanglewoodn (Boston) och i Karlstad. Monnakgotla har tidigare samarbetat med regissören Saga Gärde och Athenas Farrokhzad i Amfis senaste uppsättning Moral enligt Medea som spelats på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och DAAD Gallerie i Berlin. Monnakgotla ser mycket fram att skriva ett verk just för Malmöborna och S:t Petri sångare under Karin Oldgrens ledning.
SAGA GÄRDE (f.1979) är regissör och driver Amfi som konstnärlig ledare.
Hon arbetar med scenkonst, ljudkonst och film genom dokumentära processer. I sitt arbete som teaterregissör väver hon samman dokumentärt material, ljud och musik med ny dramatik och skapar föreställningar med principer hämtade från musikalisk komposition. Sagas hyllade uppsättning av Athena Farrokhzads Krigerska på Backa teater 2020, vävde in scener baserade på intervjuer med Backa teaters ensemble och framfördes som en omfattande ljudkomposition. Gärde och Farrokhzad har tidigare samarbeten bakom sig som Farrokhzads debut Vitsvit (2013), Brev till en krigerska (2016) för Sveriges Radio liksom De som sår (2020), ett 11-minuters offentligt ljudverk installerat vid Rosengård Centrum. 2018 satte hon upp Labyrint av Felicia Mulinari på Malmö Stadsteater, som sedan vann pris på Scenkonstgalan 2019. Med Amfi har Saga sedan 2020 satt upp bland annat Terroristens kropp av Christina Ouzounidis, Förlustens rumtid av Balsam Karam samt Svaghetens parti av Felicia Mulinari.
Amfi (omkring, på många sidor) är en plattform för ny dramatik som utvecklar scenkonsten genom språket. I samarbetet med scenerna vi gästar vill vi verka för en kontinuerlig diskussion kring ny dramatik och scenkonstens former i dialog med vår omvärld. Konstnärlig ledare för Amfi är Saga Gärde. Sedan 2020 har Amfi uppfört nyskrivna pjäser på Malmö konsthall, Studio Biblom-Hjelte, Accelerator, Folkteatern i Göteborg och våra verk har gästat Bergens Dramatikkfestival, DAAD Galerie i Berlin och Malmö Sommarscen. Amfis projekt genomförs med stöd av Sveriges Kulturråd, Region Skåne, Författarfonden och Konstnärsnämnden.
Vill du komma i kontakt med oss?
Skriv till oss på produktion@amfiplay.se
AMFI #5 | MORAL ENLIGT MEDEA AV ATHENA FARROKHZAD
4 juni Daad galerie, Berlin
Amfi har fått äran att delta vid programmet UNCOMMON GROUNDS, en festival av interdisciplinära möten, vid daad galerie. Amfi gästar med en iscensatt läsning av Farrokhzads pjäs Moral enligt Medea i regi av Saga Gärde. Pjäsen textas till tyska och engelska.
Läsningen följs av ett samtal mellan Athena Farrokhzad och Asal Dardan, essäist och aktivist.
Jag är Medea. Jag har dödat mina barn i tusentals år.
Varje kväll gör jag mig redo att upprepa min gärning.
Jag är en grym mor, jag har besudlat människosläktet.
Bara den mor som har dödat sina förstår innebörden av desperation.
Moral enligt Medea börjar när barnen är döda och dramat är över. Vad har Medea att säga om sin gärning? Vart ska hon ta vägen? I en språklig lek med Medea som litterär gestalt skriver Farrokhzad Medeas försvarstal.
Moral enligt Medea av Athena Farrokhzad
Tysk översättning Clara Sondermann Engelsk översättning Jennifer Hayashida
Prolog – utdrag ur Medea av Euripides
På scen Shang Imam, Jacqueline Miura, Mattias Lech
Regi Saga Gärde Ljuddesign David Gülich
Videodesign Thomas Romlöv Kostymkonsult Mary-Anne Buyondo
Tekniker & programmering Johan Blixt, Ludvig Uppman
Grafisk form Sepidar Hosseini Affischfoto Carl Hjelte Föreställningsbilder Per Kristianssen
Porträtt Athena Farrokhzad – Jasper Kettner/Berliner Künstlerprogramm des DAAD
Producent Jennifer Norström
I samtal Athena Farrokhzad & Asal Dardan
daadgalerie, Oranienstraße 161 10967 Berlin Kreuzberg
Fri entré.
Gästspelet görs med stöd av Region Skåne, Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Svenska ambassaden i Berlin.
Athena Farrokhzad
Athena Farrokhzad är poet, dramatiker, översättare och litteraturkritiker. Hon har gett ut tre diktsamlingar och en fjärde, Åsnans år kommer ut i september. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Hon debuterade med Vitsvit 2013 som getts ut på femton språk. Hon bor för närvarande i Berlin under sitt residens vid DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Athena har tidigare skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Nationalteatret i Oslo, Sveriges Radio Drama och Backa Teater, där hennes pjäs Krigerska i regi av Saga Gärde hyllats av såväl kritiker som publik.
Asal Dardan
Asal Dardan tilldelades Caroline Schlegel-priset för för sin text Neue Jahre [nyår] och nominerades till German Non-Fiction Award 2021 samt Clemens Brentano-priset 2022 för sin essäsamling Betrachtungen einer Barbarin [Contemplations of a Barbarin]. Efter att ha bott i Sverige i flera år bor hon nu i Berlin. Hon arbetar som frilansskribent för bland annat Zeit Online, Berliner Zeitung och Die Presse.
DAAD
Gästspelet äger rum inom ramen för UNCOMMON GROUNDS, Interdisciplinary Encounters på daadgalerie. Programmet pågår från den 3 juni till den 3 juli 2022. Amfis deltagande görs med stöd av Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Sveriges Ambassad i Berlin och DAAD Artists- in-Berlin-programmet. För hela programmet läs här.
Föreställningen hade premiär på Fri scen, Kulturhuset Stadsteatern 28 oktober 2021 och gästade Folkteatern i Göteborg 18-19 februari.
Konstnärligt team: Athena Farrokhzad (dramatiker), Saga Gärde (regissör, bearbetning), Tebogo Monnakgotla (kompositör), Ellen Ruge (ljusdesigner), David Gülich (ljuddesigner), Katrin Brännström (scenograf), Mary-Anne Bouyondo (kostymör), Thomas Romlöv, Agnes Rosenberg (producent).
*
Vill du bli inbjuden till våra föreställningar? Anmäl dig här.
Amfi är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten främst genom språket. I samarbete med de scener vi gästar vill vi verka för en kontinuerlig diskussion kring den nya dramatiken och visa på dramatikerns betydelse för att utveckla scenkonsten i takt med vår omvärld.
*Amfi kommer från grekiskans omkring, på båda sidor och är för oss en allvarsam lek med litteraturhistorien och teatern som mötesplats och arena för samtidsfrågor.
AMFI #4 | TERRORISTENS KROPP AV CHRISTINA OUZOUNIDIS
Urpremiär Malmö konsthall 5 november
Terroristens kropp är en monolog för två röster i samma kropp. Det är Antigones syskon som talar: Ismene påstår att det är hon som begravt brodern, tvärtemot hur Sofokles drama lästs och lästs igen. Polyneikes är brodern som stred för fel sida i ett krig och som fortsätter att tala efter sin död. De försöker frenetiskt att greppa efter något beständigt, att tala fram det, att frammana det tills det är så tydligt att det går att begrava.
Det var jag, Ismene, som begravde min bror, en mördare, som slöt hans ögon trots varningarna, trots att terroristens kropp blivit utlovad som mat åt de asätande. Det är inte de kvarlämnade som kräver hans uthackade ögon som hämnd, det är aldrig de, det är alltid någon annan, någon som behöver honom som tecken.
I Christina Ouzounidis drama är språket spelplatsen. Här utspelar sig ett krig mellan det som måste sägas ut och det som inte vill anta en bestämd form. Orden är försök som beväpnar eller avväpnar. I Saga Gärdes regi blir pjäsen ett audiovisuellt verk som vill utmana vårt begär efter enkla narrativ och undersöker hur det ogripbara ska ges form. Med Terroristens kropp fördjupar Amfi sin serie med ny dramatik i samarbete med Malmö Konsthall där föreställningen spelas i pågående utställning. I samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska bjuder vi i samband med föreställningen in till samtal om Ouzounidis författarskap.
Terroristens kropp av Christina Ouzounidis
På scen: Johan Rabaeus, Beri Gerwise
I samtal: Christina Ouzounidis, Kristina Hagström-Ståhl och Palmer Lydebrant (moderator) 5/11
Regi och komposition: Saga Gärde Ljuddesign: David Gülich
Ljusdesign: Ellen Ruge Video: Thomas Romlöv
Programmering: Maja Karlsson Grafisk form: Sepidar Hosseini Fotografi: Carl Hjelte
Press: Anja Zejnilovic Producent: Chrisoula Faniadis
Föreställningen gavs på Malmö Konsthall 5, 6, 7 november kl 19.00
CHRISTINA OUZOUNIDIS
Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«. Konflikten iscensätts i själva språket. Samlingsvolymen Lögner som utkom på Modernista förlag 2013 innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012]. Terroristens kropp utkom på Modernista förslag 2019 och sätts nu upp för första gången.
Amfi #3 | BALSAM KARAM
“Ibland känns det som om vi begraver våra barn ovanpå varandra, om du förstår vad jag menar? Som om jorden var lager av tid och inte rum, du vet? Som om mitt och min mormors barn ligger jämsides hela tiden, hur långt ifrån varandra de än är.”
I tredje delen av Amfis serie med ny dramatik iscensätts Balsam Karams Förlustens rumtid – ett terapisamtal. Karam vill undersöka vad som är möjligt att säga om intersektionerna mellan förlust, trauma och rasism i ett rum där det till synes är tryggt att säga vad som helst – terapirummet. Genom att upprätta en terapisession i realtid följer vi en mors oförställda resonemang kring förlustens roll i hennes liv där paralleller dras mellan nutid och dåtid, mellan vad som kunde ha varit och katastrofen som ägde rum, mellan rasistisk litteratur och oförmågan att få i sig mat om morgonen.
Balsam debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018), en roman om förtryck, solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon här återkommer till.
Ett samtal mellan Balsam Karam och Jennifer Hayashida, som hölls den 1 maj 2020, finns att läsa här.
Förlustens rumtid – ett terapisamtal av Balsam Karam
På scen: Amina Szecsödy & Sofia Berg-Böhm Regi: Saga Gärde
Sång: Sofia Berg-Böhm Ljuddesign: David Gülich
Foto: Shazi Özdemir Klipp: Saga Gärde
Fotografi: Sandra Åhman, Stockholms Kvinnohistoriska
I samtal: Balsam Karam och Jennifer Hayashida
Webbpremiär 10 maj 2020 kl. 16.00
Amfi #2 | FELICIA MULINARI
DET ÄR ETT JAG SOM TALAR
Jag vet inte om det här är ett kärleksbrev eller en medlemsansökan.
Om det vore en medlemsansökan så vore det till svaghetens parti.
Om detta vore en medlemsansökan så skulle formuläret fråga mig vad svaghet är.
Om det här vore en medlemsansökan skulle formuläret fråga mig vad svaghet är och hur länge jag varit aktiv i den.
Om detta vore en medlemsansökan så skulle den fråga mig vad svaghet är.
“Mulinari gir stemme til de som ikke har krefter til å snakke”
“.. filmatiseringen av den svenske poeten Felicia Mulinaris tekst Svaghetens parti utnyttet på en svært vellykket måte musikaliteten i teksten og intimiteten filmmediet kan åpne for gjennom nærbilder.”
– Scenekunst.no, Judith Dybendal
I andra delen i Amfis serie med ny dramatik iscensätts Felicia Mulinari Svaghetens parti. Texten är en lyrisk skildring av smärta och sjukdom där Felicia Mulinari undersöker politiska och existentiella villkor för svaghet och omsorg. Vad innebär det när kroppen är en brist, vilka är alla de kropparna som bär upp en kropp? Omsorg som en smärtsam paradox, skuld är en revolutionär smitta.
Regi: Saga Gärde På scen: Sandra Medina
Ljuddesign & teknisk rigg: Sibille Attar
I samtal: Felicia Mulinari & Lina Rydén Reynolds, Andrea Malesevic
Föreställning 40 min
Här kan du läsa ett transkriberat samtal mellan Felicia Mulinari och författaren Lina Rydén Reynols som hölls den 26 mars 2020.
Projektet möjliggörs med stöd av Konstnärsnämnden, Författarfonden och Kulturrådet.
Sandra Medina i Svaghetens parti – Fotografi Carl Bagge
Amfi #1 | LONE ABURAS
Lone Aburas
DET ÄR ETT JAG SOM TALAR (RÄKENSKAPENS TIMME)
i översättning av Johanne Lykke Holm
I första delen av tre iscensätts den danska författaren Lone Aburas omtalade bok Det er et jeg der taler (regnskabets time) som serien lånat sitt namn ifrån. Aburas text pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem: “Så kom inte här och prata om rabiata referenser och litterärt självmord. Jag försöker egentligen bara väcka något till liv, nu när det provinsiella lugnet till slut också har lämnat mig.”. Efter föreställningen följer ett samtal med Lone Aburas. I Studio Biblom Hjelte leds samtalet av kritikern och essäisten Sara Abdollahi. På Folkteatern samtalar Lone Aburas med Sarah Smith Ogunbona och på Malmö Konsthall leds samtalet av Elisabeth Hjort.
På scen: Shang Imam Regi: Saga Gärde
Videodesign & teknisk rigg: Thomas RomlövLjuddesign: David Gülich
Grafisk form: Sepidar Hosseini Producent: Kristian Anshelm, Monika Wade
I samtal: Lone Aburas med Sara Abdollahi (Sthlm), Sarah Smith Ogunbona (Gbg), Elisabeth Hjort (Malmö)
SPELPLAN
Föreställningen gavs söndag 23 februar på Studio Biblom Hjelte i Stockholm, torsdag 27 februari 18.30 Folkteatern i Göteborg samt lördag 29 februari och 1 mars på Malmö Konsthall.
MEDVERKANDE DRAMATIKER
LONE ABURAS (f. 1979)
Aburas debuterade i Danmark med Føtexsøen (2009). Hennes text Det er et jeg der taler (Regnskabets time) är omnämnd som ett vredestal, en politisk monolog drabbade Danmark 2017 och är översätt till svenska, av Johanne Lykke Holm (Anti förlag, 2017). Boken pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem och belönades Montanas Litteraturpris. Under våren 2019 utkom även hennes andra roman Politisk roman på på samma förlag.
BALSAM KARAM (f. 1983)
Balsam arbetar som bibliotekarie på Rinkeby bibliotek och debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018) som skildrar Milde, en ung kvinna från Utkanterna, en plats bakom bergen där mödrar och döttrar lever utanför samhället. Händelsehorisonten är en djupt existentiell liksom politisk roman om centrum, förtryck solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon återkommer till i sin pjäs Förlustens tidrum.
ATHENA FARROKHZAD (f. 1983)
Athena Farrokhzad är poet, dramatiker och översättare Hennes fjärde diktsamling Åsnans år utkomt i september 2022 på Albert Bonniers förlag. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Hennes böcker har getts ut på femton språk. Under 2021-22 bodde hon i Berlin på ett residens hos DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Athena har skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Riksteatern i Oslo, Sveriges Radio Teater och Backa Teater där hennes Krigerska i regi av Saga Gärde hyllades av både kritiker och publik. Sedan augusti 2022 är hon ny ansvarig för Litteraturscenen på Kulturhuset Stadsteatern tillsammans med Ida Linde. Athenas texter rör sig mellan individ och kollektiv, mellan tradition och förnyelse, mellan samtidens gravallvar och absurditet. Hon föreslår en poesi som vill användas utan att göra avkall på komplexitet, som adresserar sorgen över de politiska ordningarna, samtidigt som den ser historiens utkomst som möjlig att ingripa i.
FELICIA MULINARI (f. 1990)
Felicia är poet, dramatiker, kritiker och aktivist. Hon började publicera sin poesi på bloggen Texter om oss och under 2018 debuterade hon som dramatiker med pjäsen Labyrint i Saga Gärde regi på Malmö Stadsteater. I lyriska dialoger mellan en flicka och hennes mormor sätts sätts ett barns frågor om livets slut, tillhörighet och längtan i centrum. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp.
DIMEN ABDULLA (f. 1984)
Dimen har studerat dramatik vid Stockholms dramatiska högskolas utbildning och debuterade som dramatiker med monologen På alla fyra som uppfördes av Stockholms stadsteater 2014. Hon har även skrivit pjäsen Revolution som uppfördes av Ung scen/öst 2015, samma år som Dimen utsågs till Radioteaterns husdramatiker. Under hösten 2018 spelades hennes pjäs K, en hyllning till Leila K och till alla kvinnor som var före sin tid.
CHRISTINA OUZOUNIDIS (f. 1969)
Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«. Ett krig iscensätts i själva språket. Ett drama gestaltas om de grymma maktlekar språket leker med människan, om det vapen språket är i människors munnar och medvetanden. Samlingsvolymen Lögner innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012].